två mjuka delar har ramlat ur mitt öga
jag befarar att en tredje är på väg

söker av golvet, men hittar inget väsentligt
så jag spelar kort i stället

ensam

och ögat tåras
stänger sig själv
men den blå lampan är mest i vägen så jag delar korten
ett till mig
och ett till mig
ett till mig
och ett till mig
ett till mig
och ett till mig

en stor salt klump bjuder med den ut
en glimrande symbios på min prickiga klänning

men de får inget beröm
för det var trots allt inget att vara stolt över